Mina vinster har jag er att tacka för.+++++
Ni gör ett bra jobb.
Lycka till"
Kancera utvecklar framtidens läkemedel mot cancer
|
||||||||||||||
2001 SEC ändrade ”tick size” från sextondelar till pennies. För den som inte är familjär med begreppet så är tick size det minsta beloppet till vilket köp/sälj-spreaden, alltså skillnaden mellan köp- och säljkurs kan vara. På de amerikanska marknaderna var detta belopp alltid 1/16 eller 1/8 USD före 2001, motsvarande 0,0625 till 0,125 USD. Vi har sett samma företeelse i Sverige, där vi gick från en spread på i många fall 0,50 SEK ned till ett öre.
Vi ser nu hur tick sizen ligger så pass lågt som 0,01 i många aktier med låga priser i USD räknat, vilket gör att den dagliga kursrörelsen i många fall endast uppgår till ett par cent per dag. SEC hade som mål att göra dessa aktier mer likvida och uppmuntra allmänheten till att handla dem, men frågan är om SEC uppnådde sitt andra mål, att spara miljarder med dollar i transaktionskostnader för allmänheten. Samma fråga gäller för övrigt även i Sverige men för enkelhets skull håller vi oss ännu så länge endast till den amerikanska aktiemarknaden.
Förmodligen inte. Precis som i alla andra statliga projekt är det ofta så att den så kallade ”hype faktorn” tenderar att överskattas. I detta fall är vi övertygade om att investerarna har sparat pengar, men inte alls i närheten av de belopp som utlovades av SEC.
SEC har nu öppnat sig för tanken att det faktisk kan vara fördelaktigt för mindre bolag och investerare om en tick size på 1/16 eller 1/8 USD återinförs på aktier med i dollar räknat, höga aktiekurser. Resonemanget är när bolag börsintroducerar sig kan drar både företaget och den anlitade corporate finance firman eller mäklaren fördel av en högre spridning samt att det skulle uppmuntra fler små till medelstora företag att gå allmänheten eftersom den högre tick sizen skulle bidra till att kompensera kostnaderna för transaktionen.
Många utländska börser har kommit att inse att en ”one size fits all” inte alltid är det mest effektiva sättet att göra affärer på, och detta tankesätt har gjort att de har kunnat attrahera amerikanska företag från USAs börser. Av denna anledning kan det vara värt att tänka tanken på vad som skulle hända om ”teenien”, en tick size på 1/16 eller 1/8 USD skulle återinföras.
Bland råvarorna är det framförallt två stycken som stuckit ut extra mycket under senare tid, främst eftersom dessa två, oljan och kopparn fallit. Båda dessa två råvaror är sådana att de fungerar som värdemätare och används ofta för att ta temperaturen på den globala ekonomin.
Kopparn har nu fallit ned till sin lägsta nivå på sju veckor- även andra basmetaller som tenn och aluminium har visat samma mönster. Detta är effekter av de senaste kvartalsrapporterna, men också hur marknaden tolkar läget i den globala ekonomin som har fått priserna att falla. Kina, som länge varit ett hopp för ekonomierna världen över hade under en lång tid en extremt stark tillväxt som emellertid backat och med ett förestående ledarbyte i detta land – och eventuellt också i USA – så väljer många aktörer att avvakta med att ta positioner i risktillgångar och skjuter upp sina investeringar på framtiden.
Vad gäller oljan har vi sett hur återöppnandet av oljeledningen Keystone pressat ned oljepriset eftersom denna klarar av att transportera närmare 600.000 fat olja per dygn vilket gör att de tidigare bristsituationerna förefaller vara ett minne blott. Det är således högst sannolikt att USA, som nyligen åter börjat exportera olja, kommer att kunna se fram mot låga oljepriser en lång tid framöver.
Detta innebär att v får en smula dubbla budskap, ett lägre oljepris stimulerar den amerikanska ekonomin, men ett allt för lågt pris på kopparn betyder att marknaden inte bedömer att den globala ekonomin kommer att fortsätta växa på kort sikt eftersom ekonomin stimuleras av tillväxt, något som bland annat fås av utbyggd infrastruktur.
Jokkmokk Iron Mines AB, ett helägt dotterbolag till Beowulf Mining AB, har nyligen avslutat det senaste borrprogrammet på norra delen av Kallakfyndigheten.
Syftet med borrprogrammet var att vidare definiera fyndighetens centralt samt i dess ändpunkter. Borrkampanjens största ljuspunkt var upptäckten av en betydande hematitkropp i Kallak Norras södra förlängning, som potentiellt kan vara sammanlänkad med Kallak Södra.
Hela borrkampanjen kommer ligga till grund för en uppgraderad malmberäkning som kommer att presenteras inom kort.

Kallak är en drygt 1 km lång och 350 meter djup järnmalmsfyndighet belägen på en obebodd halvö 40 kilometer nordväst om Jokkmokk. Beowulf Mining började borra på Kallak Norra under 2010 och initialt borrades närmare 4000 borrmeter till ett djup om 200-300 meter. Resultatet blev en antagen (inferred) mineralresurs på 131,6 Mt, med en genomsnittlig järnhalt på 28% Fe. Denna resursberäkning väntas emellertid öka när prover från årets borrprogram har analyserats färdigt.
En vändning i samefrågan?
Vi ser att uppmärksamheten kring Kallak ökar gradvis, bland annat med ett nyhetsreportage i SVT och skriverier i lokala nyhetstidningar. Detta beror mycket på att konflikten med samerna börjar närma sig någon form av brytpunkt. SGU nyligen flaggat för att de tänker hävda riksintresse för Kallak, vilket är intressant eftersom marken redan klassas som riksintresse för rennäringen. Det är främst länsstyrelsen som kommer att besluta i frågan.
Sametinget föreslår nu en gruvpolicy där gruvbolag ska dela med sig av sina vinster till samerna. Detta tolkar vi som att samerna börjar inse att både stat, län och kommun kommer att prioritera attraktiva gruvprojekt före rennäringen, och försöker därför utnyttja konflikten för att tjäna pengar så gott det går.
Under större delen av H1 2012 stod borriggarna stilla för att de lokala samebyarna skulle få använda marken under renvandringen, och nu förskjuts borrstarten på Kallak Södra på nya protester från samerna. Om en överenskommelse inte nås kommer Jokkmokk Iron Mines låta Bergstaten besluta i frågan så att borrningarna kan börja inom kort. Förhoppningsvis kan en ny gruvpolicy leda till att samerna låter Jokkmokk Iron Mines prospektera mer ostört utan större avbrott i form av protester mot arbetsplaner och dylikt.
Samerna ger inte upp i kampen om sina renintressen.
Framtiden
Jokkmokk Iron Mines, det helägda dotterbolaget till Beowulf Mining, fick nyligen provbrytningstillståndet godkänt vilket är ett tydligt steg i rätt riktning för bolaget. Totalt 2000 kubikmeter järnmalm kommer provbrytas under sommaren 2013. I och med att provbrytningen godkänts ökar chanserna att ansökan om bearbetningskoncession, som snart kommer skickas in, även den blir godkänd. På prospekteringssidan väntar omfattande borrningar på Kallak Södra: totalt 19000 meter ska borras i etapper.
När bearbetningskoncessionen godkänts kan JIMAB öka aktiviteten den pågående pre-feasabilitystudien som sedan ligger till grund för feasability-studien. Här genomförs en rad tekniska beräkningar med avseende på bland annat ekonomi, miljö och geologi, och en ritning över kommande gruvverksamhet tas fram. Beowulf Mining bedömer att feasabilitystudien kommer vara färdig om cirka 2,5-3 år. Därefter skall en omfattande miljökonsekvensbeskrivning skickas och behandlas vilket tar upp till ett år. När alla tillstånd erhållits kan arbetet börja med att finansiera projektet och starta gruvbygget, vilket tar cirka 18-24 månader. Sammantaget kan Kallak vara i drift om cirka 6 år om inga oförutsedda komplikationer inträffar.
Av de planerade 7000 meter kunde 5549 meter genomföras under sommaren och höstens borrprogram. Resterande borrhål kräver att marken är frusen för att minimera inverkan på miljön och dessa kommer inkluderas i kommande borrprogram.
Uppköp eller egen drift?
Många placerare drar sig för att investera i prospekteringsbolag i ett tidigt skede eftersom det krävs mycket tid och framförallt pengar för ett bolag att nå ända fram till gruvproduktion. Beowulf Mining har emellertid en välrustad kassa med cirka 50 Mkr på banken, vilket är tillräckligt för att borra i ytterligare ca. två års tid. Vi på Axier tror att Beowulfs har för avsikt att utnyttja det befintliga kapitalet för att expandera och omklassificera tillgångarna, för att sedan sälja hela eller delar av projektet till en mer kapitalstark aktör.
Ett exempel exempel på en sådan aktör är LKAB som är i stort behov av att säkra sina framtida tillgångar på järnmalm. Den oberoende konsultfirman WSP Analys & Strategi skrev i en analys att LKAB:s nuvarande malmtillgångar räcker till cirka år 2060, men att det finns samhällsekonomiska incitament för att öka brytningstakten avsevärt, och då tar tillgångarna slut redan 2037. Troligen ligger detta till grund för att staten nu satsar nu 3,5 miljarder kronor i infrastruktur där bland annat malmbanan mellan Kiruna och Narvik kommer stärkas. LKAB:s prospektering är i huvudsak begränsad till att expandera de befintliga gruvorna, vars malmkroppar ännu inte är helt definierade. Vår bedömning är därför att bolaget kommer se Kallak som en het uppköpskandidat när fyndigheten mognat och risken nått en mer aptitlig nivå för det statliga järnmalmsbolaget. Kallak är kanske Sveriges största utvecklingsobjekt inom järnmalm, åtmistone i norra Sverige där LKAB håller till. Det har tidigare talats om mer än 600 miljoner ton och Beowulfs prospekteringsteam har ännu inte funnit slutet på malmkroppen i Kallak. (Mätningar utförda av Nordic Iron Ore vid sjön Väsman, Ludvika, indikerar en mineralisering på 600Mt+.)
I samband med förra årets JORC-beräkning meddelade Beowulf att ett utomstående bolag avsedde genomföra en 6 månader due diligence på projektet, det vill säga en grundlig genomgång av dess nuvarande kommersiella värde. Sedan dess har aktieägarna inte fått höra någonting mer angående detta, men det råder inga tvivel om att det finns utomstående intressen för fyndigheten.
| Namn | +/- | Senast |
| Dax | 28.1 | 8398 |
| HangSeng | 38.8 | 23083 |
| Guld | 18.1 | 1682 |
| OMX Stockholm 30 | 9 | 1244 |
| S&P 500 | 16.5 | 1667 |
